Öppet brev till regeringen efter debatt i riksdagen 2016-09-27

Stockholm 160927

 

Öppet brev till Statsrådet Karolina Skog

 

I torsdags var det en debatt i riksdagen om regeringens föreslagna Kemikalieskatt.

Tyvärr ger miljöministerns svar en felaktig bild av situationen.

Vi, dvs två av de berörda branschföreningarna, vill gärna uppmärksamma de felaktigheter som framfördes i debatten. Utöver kommentarerna nedan vill vi hänvisa till vår websida där ytterligare information finns. www.kemikalieskatten.se

Anf. 30 MARIA MALMER STENERGARD (M):

Herr talman! Min fråga går till miljöministern. Regeringen föreslår nu en kemikalieskatt, som blir en helt ny konsumtionsskatt på surfplattor, mobiltelefoner, datorer och annan hemelektronik. Skatten slår direkt mot hushållen. I snitt handlar det om 1 000 kronor per familj och år. En bärbar dator blir mer än 300 kronor dyrare. Arbetet för en giftfri miljö är oerhört prioriterat. Det var också därför alliansregeringen tillsatte en utredning. Men den modell som regeringen presenterar slår direkt mot hushållen, och då särskilt mot hushåll med låga inkomster. Det konstaterar regeringen själv.

Därför är min fråga: Varför lägger regeringen denna börda på hushållen i stället för att rikta in sig mot de miljöfarliga ämnena och de aktörer som kan påverka förekomsten av miljöfarliga ämnen?

Anf. 31 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Herr talman! Tack, ledamoten, för en aktuell fråga!

Ledamoten har dock missförstått var skatten hamnar. Det ska kosta att använda farliga kemikalier. Det är en viktig del i att hålla tempot uppe i arbetet med att få bort dem från vår vardag, där de i dag förekommer i alltför stor utsträckning.

Våra kommentarer:

Maria Malmer Stenergard påpekar att skatten i slutet kommer behöva finansieras av konsumenterna. Miljöministerns svar antyder att skatten ”hamnar” någon annanstans och därmed inte kommer påverka konsumenterna. Det är korrekt att skatten i lagförslaget åläggs sk. ”lagerhållare”, dvs företagen som handlar och säljer produkterna, men en kostnadsökning för dessa kan inte finansieras på annat sätt än genom höjda priser till konsument. Skatten kommer dessutom leda till att en högre moms tas ut på produkterna. Inklusive moms innebär skatten prisökningar på upp till 400kr för många produkter, tex vitvaror, TV och datorer. Det ska kosta att använda farliga kemikalier.

Fortsättning av Anf. 31 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Skatten kommer att vara substitutionsdrivande, det vill säga att den som importerar eller producerar varor och som har koll på sin leverantörskedja och aktivt väljer mindre farliga alternativ kommer att gynnas relativt den som slarvar och inte frågar efter vad olika varor innehåller eller inte bryr sig om att använda bra och tillgänglig teknik.

Våra kommentarer:

Skatten är inte ett verktyg för att få företag att skaffa ”koll” på de kemikalier som finns i produkterna. I Sverige och EU gäller kemikalielagstiftning som REACH och RoHS. Dessa kräver att företag känner till vilka kemikalier som finns i produkterna.

”Substitutionsdrivande”: En skatt, om den är rätt konstruerad och utan kryphål, kan vara ett verktyg för driva substitution, men då skall skatten inte påföras de ämnen som är de möjliga alternativen som företag bör och kan gå över till. Den föreslagna skatten gäller tyvärr även fosforbaserade flamskyddsmedel, vilket är det alternativ som industrin borde introducera (vilket i stor utsträckning redan sker), istället för flamskyddsmedel baserade på brom och klor. Skatten missar sedan helt flamskyddsmedel baserade på t.ex. antimontrioxid, vilket är misstänkt cancerframkallande. Vill Miljöministern att tillverkare skall gå över till denna substans?

Vidare kommer företag som har gått före i kemikaliearbete inte att gynnas av detta skatteförslag. Det är bara att titta på den största miljömärkning som finns i Sverige på elektronik – TCO Development. De har nyligen uppdaterat sina kemikaliekrav och har en säkerställd process för att undvika falsk substitution. Med regeringens förslag kommer produkter som är TCO-certifierade att beskattas.

Fortsättning av Anf. 31 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Skatten kommer att vara substitutionsdrivande, det vill säga att den som importerar eller producerar varor och som har koll på sin leverantörskedja och aktivt väljer mindre farliga alternativ kommer att gynnas relativt den som slarvar och inte frågar efter vad olika varor innehåller eller inte bryr sig om att använda bra och tillgänglig teknik.

Våra kommentarer:

Skatten är inte ett verktyg för att få företag att skaffa ”koll” på de kemikalier som finns i produkterna. I Sverige och EU gäller kemikalielagstiftning som REACH och RoHS. Dessa kräver att företag känner till vilka kemikalier som finns i produkterna.

”Skatten kommer vara substitutionsdrivande”: En skatt, om den är rätt konstruerad och utan kryphål, kan vara ett verktyg för driva substitution, men då skall skatten inte påföras de ämnen som är de möjliga alternativen som företag bör och kan gå över till. Den föreslagna skatten gäller tyvärr även fosforbaserade flamskyddsmedel, vilket är det alternativ som industrin borde introducera (vilket i stor utsträckning redan sker), istället för flamskyddsmedel baserade på brom och klor. Skatten missar sedan helt flamskyddsmedel baserade på t.ex. antimontrioxid, vilket är misstänkt cancerframkallande. Vill Miljöministern att tillverkare skall gå över till denna substans?

Vidare kommer företag som har gått före i kemikaliearbete inte att gynnas av detta skatteförslag. Det är bara att titta på den största miljömärkning som finns i Sverige på elektronik – TCO Development. De har nyligen uppdaterat sina kemikaliekrav och har en säkerställd process för att undvika falsk substitution. Med regeringens förslag kommer produkter som är TCO-certifierade att beskattas.

Fortsättning av Anf. 31 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

På detta sätt gynnar vi aktiva entreprenörer i det här landet och dem som väljer att gå före framför dem som väljer att inte göra någonting.

Våra kommentarer:

Tyvärr blir det inte så eftersom även de alternativa flamskyddsmedlen beskattas. De entreprenörer som gynnas är de företag som kan flytta sina lager från Sverige och sälja direkt till konsument från utlandet, eftersom denna import är helt undantagen i skatteförslaget. Detta kan ske med internetförsäljning, men det är även möjligt att ordna försäljning till konsument i Sverige från utlandet på annat sätt (beställning kan ordnas i en affär). Om varan aldrig funnits i ett lager i Sverige så utgår inte skatten.

Anf. 33 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Herr talman! Kemikaliepolitiken består av olika delar och måste så göra. Vi använder lagstiftningsverktyget aktivt, men det är ett långsamt maskineri som inte går i tillräckligt snabb takt när marknaden utvecklas. En skatt fungerar som ett komplement till denna typ av begränsningar och gynnar den som väljer att gå före. Framför allt gynnar det den som skaffar sig koll på sin leverantörskedja och ställer frågor: Kan du göra detta bättre, och hur kan vi gå framåt?

Våra kommentarer:

Miljöministern svarade inte om hur skatten påverkar hushållen. Skatten kommer leda till den största procentuella prisökningen för de produkter som är relativt billiga. För de som har råd att köpa dyra komplicerade produkter, vilka ofta också är lättare, så kommer den procentuella prishöjningen vara minst. De är dessutom oftast de som väger minst och får på så sätt lägre skatt, oavsett innehåll.

Utöver konsumenter kommer offentlig sektor som skolor och sjukhus att drabbas av betydligt högre utgifter eftersom de gör stora inköp av bla. vitvaror och datorer. Den offentliga sektorn kan inte komma runt detta genom att beställa produkterna från utlandet eftersom det undantaget endast gäller konsumenter. En ökad kostnad för offentlig sektor kommer givetvis behöva finansieras med skattemedel.

 ElektronikBranschen och Elektriska Hushållsleverantörer förordar istället en annan lösning som faktiskt skulle få den effekt som var avsedd från början. Sverige, gärna regeringen, myndigheter och industrin tillsammans, borde arbeta för att införa förbud för de sämsta flamskyddsmedlen i hela EU. Och det finns det regelverk och system för. Med Europas över 500 miljoner konsumenter skulle detta få en global påverkan på hur, och av vad, produkter produceras.

Med vänlig hälsning

Klas Elm
ElektronikBranschen

Matts Spångberg
Elektriska Hushållsleverantörer